Det är i alla fall så jag känner mig. Igårkväll upptäckte jag ett hål i en tand.. fy fasiken..

Jag har sån otrolig tandläkar rädsla så de finns inte.. När jag upptäckte hålet bröt jag ihop så Ante fick trösta mig... Jag bara grät och grät och grät och de var bara tänken på att jag skulle dit, jag har inte ens bokat en tid ännu.. Tror jag väntar till jag verkligen måste dit. Läste nyss på internet att man kan få lugnande eller lustgas då man är där om man är tandläkar rädd, tror att man till och med kan få bli sövd. Så jag skrev ett mail till dom så får vi väll se vad som händer. Jag hade helst velat bli sövd, men ändå inte då jag totalt tappar kontrollen över allt. 

Så vi får väll se hur de här ska gå.. Än så länge har jag inte ont, så de gör juh inget.